Hantera sin urostomi

I händelse när urinen flödar konstant, särskilt efter du har druckit. För att på enklast möjliga sätt kunna byta bandage, undvik att äta eller dricka två timmar innan du skall bytabandage. När det är möjligt applicera bandaget på morgonen. 

Tvätta dina händer och placera följande material på en handduk:

• En ny basplatta och en ny påse om du använder ett tvådels system eller en ny påse om du använder en endelspåse samt en tvål.
• Några blöta kompresser (använd vanligt kranvatten)
• Några torra kompresser
• En bit tråd (ca 30 cm) (bomullsvävs variant)

Sedan:

• Avlägsna den applicerade påsen från toppen till botten samtidigt som du håller i katetern i en hand för att undvika läckage. Gör samma sak med basplattan (efter att du har avlägsnat påsen) om du har ett tvådels system.
• Håll katetern med tråden och fäst den mot magen med en kirurgtejp så den inte kan lossna
• Om du har hårväxt kring stomin, raka av med en rakhyvel, undvik sax och hårborttagnings krämer).
• Håll i katetern med en hand, med den andra handen tvättar du med tvål runt stomin, skölj därefter av ordentligt. Var mycket försiktig med huden (använd inte hårtork; då den kan orsaka brännskador).
• Om möjligt byt tråden om den blivit vår eller smutsig. För att göra det dra av den gamla tråden och fäst den nya så nära som möjligt mot huden, på exakt samma ställe och gör en knut. (Knyt hårt så den inte slinker iväg, men säkerställ så du inte nyper katetern!)
• Placera tråden mot huden så den inte lägger sig över förbandet, vilket kan lösgöra bandaget.
• För snabbt igenom katetern genom öppningen eller påsen (klipp den inte, för storleken på urinledaren passar med den förklippta öppningen.)
• Dra i huden (så att inga veck bildas) innan du applicerar bandaget eller påsen på tråden.
• Katetern får aldrig passera ner i backventilen ; den måste stanna i den övre delen av påsen.

Ytterdelen av katetern kan enkelt rengöras med tvål och vatten, men håll ett extra öga där den fästs.

Vad gör jag om jag fått blockering i katetern?

Detta händer om du inte druckit tillräckligt; i dessa fall kommer din urin innehålla salter, vara koncentrerad, grumlig, innehålla skräp, och hematuri (blod i urinen). Du kommer uppleva ett försämrat flöde  och börja känna smärta från njurarna.

Då är det nödvändigt att spola med sterilt vatten, som kvalificerad personal kan göra.

Vad gör jag om min kateter åker ut?:

Få inte panik, men följ dom normala rutinerna och få den utbytt utan dröjsmål på en urologmottagning. Undvik att dricka för mycket, för om urinen inte längre kan samlas upp kommer dina njurar att dilateras (vidgas) och orsaka smärta.

Hur ofta skall katetern bytas och vem är ansvarig?

Katetern kan bytas av antigen en kirurg, en uroterapeut, eller en särskilt utbildad sjuksköterska. Hur frekvent bytena skall göras beror på matrialet på katetern, men generellt ska den bytas var 4:e till var 6:e vecka eller oftare. I dessa fall kommer du få ett schema samt förbokade tider för detta.

Finns det ingen risk med kontaminering genom katetern?

Om det inte passerar genom anti-reflux systemet, så nej. Och det är om det är så den är placerad i övre delen, då kan urinen inte flöda tillbaka in i njurarna. Men å andra sidan, om katetern ligger i nedre delen vid den samlade urinen, finns det inget som hindrar urinen att leda tillbaka till njurarna och som då kan leda till infektion i njurarna.

Notera:Det är väldigt viktigt att inte injicera någonting i katetern, särskilt inte icke-sterilt material! Din roll är helt enkelt att rengöra och byta bandage; allt annat som rör din kateter kommer att skötas av utbildad vårdpersonal.

Den fästande hudplattan är den del av stomibandaget som är hudskyddande. Dess roll är att hålla stomipåsen på plats, men även att skydda huden. Så att byta den dagligen utgör inte risk för irriation. Sår är ofta orsakade av läckage orsakat av otillräcklig omvårdnad av stomin, och dom vanligaste orsakerna är:

• Användning av irriterande eller uttorkande produkter.
• Otillräcklig hygien
• Hålet mellan stomin och hudplattan är för stort och urin tränger ner i huden.
• Stomibandaget överensstämmer inte med din stomi.

Så tveka inte att kontakta din stomiterapeut om du lider av något av föreslagna besvär eller symtom ovan; dom är vana vid att få frågor om dessa saker.

Försök att hitta orsaken:

• Är ditt hudplatta eller stomipåse korrekt centrerad?
• Har hela skyddspappret på hudplattan tagits bort?
• Är påsen korrekt anpassad till hudskyddsplattan och storleken på din stomi? (+3mm)
• Torkade du huden helt torr innan du applicerade hudplattan?
• Känner du dig obekväm pga att du har mycket peristomalt hår?
• Kan det ha råkat droppa lite urin mellan huden och hudplattan?
• Kan du råkat ha fingrarna på hudplattan?
• Är hudplattorna eller stomipåsarna skadade i sin förpackning
• Var uppmärksam på skillnader i temperaturer, (stomibandagen skall bevaras i sin original förpackning, i ett rum med 18* utan fukt).
• Har huden vårdats med produkter som kan orsaka irritation eller torrhet av huden och som försvårat en god vidhäftning av hudplattan?
• Har stomiförbanden blivit gamla eller förvarats under en för lång tid?
• Är din urin för alkalisk eller för sur just nu (kontrollera ditt pH-värde)(se frågor på urin infektioner) och kan det leda till att stomibandagen går sönder för snabbt.
• Är din stomi lokaliserad i en ficka eller i en oregelbundenhet på huden.

Tips: Om du inte uppfyller en eller fler av dessa kriterier, måste du ändra om i din egenvård och, om nödvändigt, byta stomibandage

När du kommer hem igen kommer din stomi likna en ”växthus” jordgubbe på grund av att det finns ödem runt om, men vart efter veckorna passerar (vanligen kring två månader) kommer den minska i storlek, och når sin slutgiltiga storlek och form (liknade en ”vildvuxen” jordgubbe).

Du kommer att behöva anpassa sortimentet baserat på dom nya dimensionerna (1 till 2 mm kring stomin).

Var försiktig så du inte blandar ihop det med stenos.

Stenos av stomin är en kraftig förminskning av storleken (huden börjar täcka över tarmen och du kan bara se en liten punkt och urinen framträder under tryck, etc.). Det kan också visa sig genom att du ser kristaller i urinen. I dessa fall ska du omedelbart kontakta din läkare.

Dessa komplikationer är specifika för urostomi. Den peristomala huden ändrar sig (den blir röd, svullen, och hudskador uppstår). Dessa är hårda och smärtfulla inkrustrationer som närmar sig stomin och kan orsaka stenos. Ofta orsakat av otillräckligt vätskeintag, urinen blir infekterad, pH värdet är alkaliskt (ligger över 7), och urinen börjar lukta starkt.

Behandlas enligt följande:

• Generellt (följ riktlinjer för pH och diet)
• Lokalt: genom att lägga över förband med blöta kompresser (1/2 vit vinäger och 1/2 vatten), ca 5-10 minuter flera ggr per dag.
• Täck över sår (välj förbandssortiment, lägg över peristomal pasta)
• Notera behandling och bandage (2 dels, mer frekventa byten, etc.)
• Konsultera med en läkare eller stomiterapeut

Det är vanligt att det kommer mycket direkt efter att du genomgått en Bricker operation, det kan ge urinen ett snöliknande utseende med en konsistens som äggvita och en speciell odör. Detta är normalt: tarmarnas segment är levande och fortsätter producera sekret, som innehåller tarmbakterier som inte är skadliga och skall inte behandlas om det inte är kopplat till feber och påverkat allmäntillstånd. Sekretet kommer att avta och i vissa fall helt försvinna efter några månader, men det kan också fortsätta, även om det inte längre är synligt för blotta ögat.

Detta är en total eller en parteriell (delvis) extern projektion av tarmarna. Det kan uppstå av en olycklig ansträngning eller uppstå spontant. Du måste alltid vara försiktig så du inte skadar tarmen under vård av din stomi eller med din utrusning. Om en prolaps sker kan du konsultera en urolog för att diskutera åtgärd genom kirurgisk operation.

Det kan uppstå en försvagning i bukväggen runt stomin, och en utbuktning framstår. Det kan försvåra applikationen av bandage då läckage kan uppstå samt kan det upplevas som ett estetiskt problem (synbart under kläderna). Detta kallas för ett bukbråck och kan pressas tillbaka med en speciellt utformad gördel och kan i vissa fall åtgärdas med kirurgi.

Nej, grumlig urin indikerar inte per automatik att du har infekterad urin. Urinen efter en Bricker operation är ofta grumlig och utger slem från tarmen. Detta producerar bomullslik, vit sekret i blandningen när den blandas med urin. En enkelt överskott av slem är tillräcklig för att göra urinen grumlig.  Hursomhelst, urinen kan ibland vara ”saltig”, koncentrerad och blodblandad.

Detta kan orsakas av:

• Minskat vätskeintag (du dricker inte tillräckligt)
• En möjlig infektion, vilket vanligen kan förhindras med ett gott förebyggande
• Urinvägsinfektion: Kontamineringen av urin sker mer frekvent, då katetern är en väg in för bakterier. Att regelbundet byta kateter kan förebygga detta.

Notera: Genom att ha en kateter kan det under vissa omständigheter ge stomipåsen en lila färg.

Den vanligaste lösningen är att dricka mer vatten regelbundet, så att du dricker mellan 1,5 liter till 2 liter varje dag, exklusive det du dricker vid måltid. Dessa volymer måste ökas ytterliggare om du svettas eller har diarre.

Alkalisk urin kan ofta kännas igen genom en stark doft, för att sura ner det kan du dricka plommon eller tranbärsjuice. För att minska lukter, tänk över att byta påse regelbunden varje eller varannan dag. Säkerställ alltid att du inte har en infektion. Om du har en Bricker bypass, så kan slemmet också vara orsaken till lukt.

Att ha blod i urinen (hematuri) är relativt frekvent förekommande och orsakar stor rädsla. Blödning kan vara orsakad av fler av flera olika saker, det är viktigt att finna orsaken för att kunna anta den mest effektiva behandlingen:

Lokalt ursprung: den vanligaste förekommande och den enklaste. Blödningen kommer från stomi, orsakat av skörheten i slemhinnorna, ett sår, en sårbildning, kristallbildningar.

Om detta är orsaken:

• Öka vätskeintaget
• Undvik trauma vid tvätt eller när du applicerar nya stomipåsar.
• Kontrollera att diametern på stomin och var säker på att stomibandaget och hudplattan är minst 3 mm större än storleken på stomin
• Ursprung från njurarna: njursten, infektion eller en polyp kan orsaka blod i urinen. En urostomi kateter kan också ibland orsaka microtrauman till njurpapillerna om den sätts in för hastigt.
• Ursprung från kost eller mediciner: Vissa mediciner eller mat (såsom rödbetor) kan färga urinen.
• Antikoagulations mediciner kan orsaka blödning, och därför måste du regelbundet kontrollera dina koagulationsvärden så att din läkare kan reglera din medicinering.

I samtliga fall, få inte panik, men tveka inte att kontakta din stomiterapeut eller läkare, dom kommer att hjälpa dig att finna orsaken och ta hand om problemet.

Att ha en stomi innebär inte att du behöver äta en speciell kost, äta skall fortsätta vara en njutning. För att behålla en god hälsa bör du ha en god hygien kring kosten, äta regelbundet, och tugga maten långsamt. Kunskap om att viss mat kan färga urinen (ex rödbetor), göra urinen mer sur (ex plommon- eller tranbärsjuice), eller utger en viss odör (ex sparris och kål).

En viktig regel är att dricka mycket vatten varje dag (mellan 1,5 till 2 liter). Särskilt om du har en trans-ileal kutan urostomi där vätskan kan innehålla slem och därför blockera katetern. Drick vatten för att undvika blockering. Du kan dricka kaffe, the, och jucie utöver din vanliga vatten konsumtion. Du kan dricka alkohol med måtta.

Är du bjuden på ett möte, fest eller middagstillställning? Att ha med sig den rätta utrustningen skapar goda förutsättningar för en rolig kväll. På de flesta tillställningar finns tillgång till en toalett där man kan tömma påsen vid behov. För att undvika att behöva springa på toaletten allt för ofta kan man undvika att få i sig för mycket att dricka. Vid behov kan du också bära en benpåse.