Diagnos: „Njursvikt“
Att få höra orden 'du har njursvikt' kan vara ett skrämmande ögonblick fyllt med rädsla och ovishet. Det är en helt normal reaktion. Många frågor poppar upp i huvudet - och det mest viktigast av allt: 'Vad kommer att hända med mig'? Även om nyheterna är livsförändrande, finns det också utrymme för optimism tack vare modern medicin. Det är viktigt att förstå att det kommer ta tid, men du kommer att återigen uppskatta livet. Den här sidan ger dig svar som patient som precis har fått diagnosen njursvikt. Din läkare kommer att ge stöd och råd när det gäller valet av den mest lämpliga behandlingen och medicinen för din situation. Tveka inte att fråga, om du har några frågor.
Vad innebär “njursvikt” och varför drabbar det mig?
Njurarna är livsnödvändiga organ. De har till ansvar att rena kroppen från slaggprodukter, reglera kroppsvätskor och produktionen av vissa hormoner. När njurarna inte längre fungerar som de ska, är resultatet njursjukdom, även så kallat njursvikt. Vanligtvis uppträder njursvikt som ett resultat av en gradvis minskning av njurarnas effektivitet över en lång period (kroniskt njursvikt). Många tillstånd kan leda till kroniskt njursvikt; De vanligaste är diabetes, kronisk njurinflammation, högt blodtryck och kärlskador. I vissa fall är det konsekvensen av plötsligt njursvikt (dvs akut njursvikt).
Det finns 3 typer av behandlingar
Modern medicin kan kompensera effekterna av njurinsufficiens, så att människor kan leva ett aktivt liv trots att ett vitalt organ inte fungerar som det ska. Hittills finns det ingen möjlighet att bota njursvikt. Bli en aktiv och välinformerad patient genom att lära dig så mycket som möjligt om alla behandlingsalternativ. Tänk på dina vanor och livsstil när du väljer ditt optimala behandlingsalternativ. Tveka inte att kontakta din läkare eller vårdpersonal om dessa frågor.
Behandlingsalternativ
Vanligt förekommande frågor: dialysis
Varför behöver jag dialys?
Orsaken till att du behöver dialysbehandling är att du har njursvikt vilket innebär att dina njurar fungerar dåligt eller inte alls. Njurarna är normalt kroppens filter där uringifter samt överskott på salter och vatten filtreras bort. Njurarnas uppgift är att skapa balans i kroppen för dessa saker.
Obehandlat leder njursvikt till döden men med modern dialysbehandling finns en livsupprätthållande behandling.
Hur länge varar en dialysbehandling?
Detta beror mycket på:
- Vilken restfunktion du dina njurar har
- Hur mycket vätska du samlar på dig mellan behandlingarna
- Hur mycket uringifter du har
- Kroppsstorlek och vikt
- Vilken typ av dialysator och behandling du har
De flesta dialysbehandlingarna är 4 timmar 3 gånger i veckan men vad som är bäst för just dig måste diskuteras med behandlande läkare då det finns många andra parametrar att ta hänsyn till.
Hur länge har dialysbehandlingar funnits?
Hemodialys (bloddialys, HD) och Peritonealdialys (Påsdialys, PD) har varit ett behandlingsalternativ sedan I mitten på 1940-talet. Från 1960 så har bloddialys varit en standardbehandling för kronisk njurvikt och den bärbara påsdialysen (CAPD) kom runt 1976. Sedan dess har flera tusentals patienter varit hjälpta av dessa behandlingar. Dialys är nu en effektiv och säker behandling för patienter med njursvikt över hela världen.
Kan dialys bota sjukdomen?
Nej. Dialysen ersätter det jobb som dina friska njurar skulle ha gjort men botar inte sjukdomen. Du kommer att behöva dialysbehandling hela livet ut eller en njurtransplantation där du får en frisk njure intransplanterad.
Är dialys obekvämt eller smärtsamt?
Du kan känna ett visst obehag när nålarna sätts i din fistel eller graft men vanligtvis är det inga större problem. Själva behandlingen är smärtfri. Det händer dock att blodtrycket sjunker under behandlingen. När detta sker kan obehag såsom yrsel, illamående, kräkningar, huvudvärk och kramper förekomma. Med regelbundna behandlingar och rådgivning från dialyspersonalen kan dessa episoder förhindras. Rådgör alltid med personalen om du inte mår riktigt bra eller har frågor.
Kommer behandlingen att få mig att må bra?
- Det finns tyvärr inga garantier att du kommer att må lika bra som före din sjukdom, det finns ingen ersättning för hälsa och friska njurar. Men ditt välbefinnande kan dela upp i 3 huvudposter, Dialys, Diet och Läkemedel.
- Dieten vid njursjukdom kan vara väldigt strikt och vara svår att anpassa sig till. Du kommer att ha restriktioner på ditt vätskeintag och du måste vara försiktig med födoämnen som innehåller mycket salter, framförallt Kalium. Men med god rådgivning och fantasi så kan du fortfarande tillaga och äta goda måltider. Det finns mer information på denna websida.
- Du kommer att få en del läkemedel för att upprätthålla kroppens olika funktioner då njursvikt är en komplex sjukdom men även läkemedel för att mildra vissa komplikationer som kan uppstå. Det finns stunder då kommer att vara trött och less på sin sjukdom och situation. Detta är det samma för alla kroniska sjukdomar. Men med rätt omvårdnad och behandling så kan du utföra nästan alla normala aktiviteter.
Finns det några komplikationer?
Det finns några vanliga komplikationer till njursvikt och dialysbehandling såsom Anemi, kramper, torr hy och skinnklåda samt viktnedgång. Långtidskomplikationer kan vara depresioner, nedsatt sexuell förmåga, benskörhet samt muskel- och bensmärtor. Även om dessa komplikationer räknas som vanliga är det inte säkert att just du drabbas och inte av alla. Att behandla Anemin med Erytropoetin (EPO) har visats sig lindra många av dessa komplikationer och många patienter känner mindre klåda, trötthet, sömnsvårigheter och humörsvängningar med bättre kontoll på blodvärdet.
Kan jag som dialyspatient leva ett normalt liv?
Många dialyspatienter lever ett helt normalt liv förutom att de har ett behov av sina behandlingar och ibland vissa kost-och vätskerestriktioner. Frekventa behandlingar får dig att må bättre eftersom de lindrar många av de problem som njursvikten skapar. Du och din familj behöver tid att anpassa er till sjukdomen och behandlingen.
Hur länge kan jag leva med dialys?
Vi vet inte hur länge en patient kan leva med dialys. Vissa patienter kan leva lika länge som de skulle ha gjort utan njursvikt. Genom att följa de råd och ordinationer du får från sjukvårdspersonalen kan du i möjligaste mån undvika komplikationer som är förknippade med njursvikt och dialysbehandling.
Medicinering
As a hemodialysis or peritoneal dialysis patient, you will have different medications prescribed for different purposes. You should always be aware of all medication you take, meaning that you should know their names, purposes and how they are administered. Whenever you have problems with your medications or any questions, do not hesitate to contact your doctor or nursing staff in your renal care center. Impaired renal function and hemodialysis can drastically alter the effects of medication. Consult your doctor before making any changes to your current medication.
Som hemodialys eller peritonealdialys patient kommer du att ha olika mediciner för olika ändamål. Du bör alltid vara medveten om all medicin du tar, vilket innebär att du ska kunna deras namn, syften och hur de administreras. När du har problem med dina läkemedel eller några frågor, tveka inte att kontakta din läkare eller vårdpersonal på din njurcentral. Nedsatt njurfunktion och hemodialys kan drastiskt förändra effekterna av medicinering. Rådfråga din läkare innan du ändrar din nuvarande medicinering.
Följande mediciner används oftast:
Antihypertensives
Many patients suffer from high blood pressure (hypertension). Hypertension can harm you. Therefore, blood pressure has to be regulated with appropriate medication and carefully monitored especially during treatment.
Många patienter lider av högt blodtryck (högt blodtryck). Hypertoni kan skada dig. Därför måste blodtrycket regleras med lämplig medicinering och övervakas noggrant, speciellt under behandlingen.
Erythropoietin (EPO)
Erythropoietin, often referred to as EPO, is a hormone produced by the kidneys that stimulates the bone marrow to produce red blood cells. Since the production of erythropoietin in chronic kidney disease patients is reduced, the number of red blood cells is also reduced. This is the main aspect leading to a condition known as renal anemia. Synthetic erythropoietin can be given intravenously or through the skin as a substitute for natural erythropoietin in order to maintain an adequate number of red blood cells. It may also be given through the bloodlines of the dialysis machine during the dialysis treatment.
Erytropoietin, som ofta kallas EPO, är ett hormon som produceras av njurarna som stimulerar benmärgen att producera röda blodkroppar. Eftersom produktionen av erytropoietin hos patienter med kronisk njursjukdom reduceras minskas således antalet röda blodkroppar. Detta är huvudaspekten som leder till ett tillstånd som kallas dialysanemi. Syntetisk erytropoietin kan ges intravenöst eller genom huden som ett substitut för naturligt erytropoietin för att upprätthålla ett tillräckligt antal röda blodkroppar. Det kan också ges via dialysmaskins blodlinjer under dialysbehandlingen.
Iron
Iron is a vital building block of hemoglobin, the key protein found in normal red blood cells. Without iron, it is difficult for the body to create enough healthy red blood cells. This is why iron supplementation is mostly necessary in addition to EPO. Iron is usually supplied by an intravenous infusion at the renal care center.
Järn är den viktigaste byggstenen för hemoglobin, det viktigaste proteinet som finns i normala röda blodkroppar. Utan järn är det svårt för kroppen att skapa tillräckligt friska röda blodkroppar. Därför är järntillskott bland det viktigaste förutom EPO. Järn levereras vanligtvis genom intravenös infusion i njurcentralen.
Phosphate binders
Our kidneys normally excrete the phosphate that is absorbed with food. In chronic renal failure, this no longer happens. Therefore, phosphate levels in the body increase and, in combination with other substances, cause irritation to blood vessels, bone and sometimes the skin. A major side effect of increased phosphate levels can be arteriosclerosis, i.e. calcification of the blood vessels, which leads to heart disease. Dialysis helps in this regard, but it can only eliminate some of the excess phosphate. This means that phosphate levels in the body must be lowered further by means of a low phosphate intake and appropriate medications, known as phosphate binders. These medications ‘bind’ the phosphate in the gut so that it cannot be absorbed into the bloodstream.
Våra njurar utsöndrar normalt fosfat som absorberas med mat. Vid kronisk njursvikt händer inte det längre. Därför ökar fosfathalterna i kroppen och, i kombination med andra ämnen, orsakar irritation mot blodkärl, ben och ibland huden. En stor bieffekt av ökade fosfatnivåer kan vara arterioskleros, dvs förkalkning av blodkärlen, vilket leder till hjärtsjukdom. Dialys hjälper i detta avseende, men det kan bara eliminera något av det överskott av fosfat. Det innebär att fosfathalter i kroppen måste sänkas vidare med hjälp av ett lågt intag av fosfat och lämpliga läkemedel, kända som fosfatbindemedel. Dessa läkemedel "binder" fosfat i tarmen så att det inte kan absorberas i blodet.
Vitamin D
D-vitamin aktiveras i njurarna och behövs för flera funktioner i kroppen, exempel för ett strakt skelettet. Personer med njursjukdom förskrivs ofta D-vitamin i en föraktiverad form eftersom njurarna inte längre kan aktivera vitamin D.
Information material for patients & relatives
Har du frågor eller vill beställa?
